Carpe Futurum

Uppsalas nya kraftvärmeverk, Carpe Futurum, utgör en del av Vattenfalls strävan att minska klimatpåverkan och säkra fjärrvärmeleveranserna till Uppsalaborna. Målet är att skapa en koldioxidneutral verksamhet redan till 2025. Byggnadens silhuett är en viktig del av Uppsala och utmaningen har varit att skapa ett balanserat tillägg till slottet, domkyrkan och vattentornet av hög arkitektonisk kvalitet. Liljewall tilldelades uppdraget efter vinst i en tävling som utlystes av Vattenfall i februari 2014.

År

2014 - 2021

Plats

Bolandsgatan 13, 753 23 Uppsala

Kund

Vattenfall AB

Kontakt

Tomas Hago
0765-48 70 30
toha@liljewall.se

Den samlade byggnadsvolymen med sitt enkla och mjuka formspråk uttrycker stadsmässighet samtidigt som industrikaraktären tonas ned.

Klimatsmarta värmeleveranser

Uppsala växer och för att kunna säkerställa leveransen av värme till stadens invånare på ett klimatsmart och hållbart sätt behövdes ett nytt kraftvärmeverk. Gestaltningen av byggnaden med det grafiska mönstret på de emaljerade och genomskinliga profilglasen som tunnas ut ju högre upp man kommer i byggnaden symboliserar processen av förångning av vatten, vilket är själva grunden för produktion av elektricitet. Vattenångan kyls ned och överskottsvärmen leds ut på fjärrvärmenätet för att värma upp bostäder och verksamheter. Målet är att skapa en koldioxidneutral verksamhet redan till 2025.

Konsten att sticka ut

Ett kraftvärmeverk byggs för att stå i många år och producera värme och elektricitet på ett tryggt och säkert sätt. Byggnaderna är ofta stora och höga med enorma spännvidder. De är väl synliga och påverkar både stadens siluett och närmiljön. Carpe Futurum ligger nära stadskärnan och intill stråk som leder in till centrum. Därför är det särskilt viktigt att skapa ett sammanhängande uttryck över anläggningens alla byggdelar för att helheten på ett vackert sätt ska anpassa sig till sin omgivning.

Målet har varit att skapa ett tydligt tillägg till övriga byggnader på Vattenfalls område och samtidigt samspela med färgpaletten som ofta återfinns i Uppsala. Det som syns från olika platser i staden och från gatorna intill skulle i så stor utsträckning som möjligt gestaltas som fina och rena fasader. Då pannbyggnaden är en av de högsta byggnaderna i staden och bildar landmärke i Uppsala var det viktigt att ge det samma gestaltningsmässiga omsorg som kyrkan, slottet och vattentornet.

Upplevelsen av byggnaden skulle fungera på både nära och långt håll. För att minimera den visuella konkurrensen med domkyrkan och slottet när man närmar sig staden på E4-an, är den nya anläggningen är placerad så långt norrut som möjligt på tomten. Färgmässigt hämtas inspiration från såväl Uppsalas signaturbyggnader som från befintliga industribyggnader.

Fasaderna på pannbyggnadens övre delar består av profilglas med omväxlande vita glas och emaljerade glas i orange ton. Valet av profilglas bygger på att det är ett material som inte åldras och kräver minimalt med underhåll. Det är ett enkelt byggsystem med få ingående delar och som med sina mått också klarar att monteras på ett sådant vis att byggnadens mjukt kurvade fasad och rundade hörn enkelt kan byggas. Både utsida och insida fasad blir helt släta med detta system vilket ger ett lätt underhåll av fasaderna.

Beständiga material

Byggnadsmaterialen för stomme och fasad har valts för att vara beständiga, ha en lång livslängd och kräva minimalt med underhåll. Vi har valt att arbeta med få material; obehandlad profilerad betong, profilglas i två kulörer och svartmålat stål. Materialen klarar alla påfrestningar som finns kring själva processen. Pannbyggnadens rejält höga betongsockel tål det mesta i form av stötar och påkörning i markplan, både på utsida och insida. Den är lättstädad och hållbar på så sätt att den är beständig. Utsidan är gjuten mot en mönstrad form som ger ett industriellt uttryck. Det tar ner skalan från det stora och gör den mer mänsklig. Ytan är i övrigt obehandlad.

Processutrustning som har begränsningar i vad man kan göra rent estetiskt och delar som bullrar placerades bakom huvudbyggnaden och döljs från stråken. Med en enhetlig kulör på dessa delar bildar de i sig en helhet, även om innehållet är varierat. Framför allt är vyerna från området kring rondellen vid Bolandsgatan och Stålgatan viktiga med många människor som passerar dagligen.

Efter tävlingsskedet följde en process i tät dialog med Vattenfall där alla ingående byggnadsdelar och funktioner skulle utformas i enighet med tävlingsförslagets huvudprinciper. Under hela upphandlingsförfarandet och produktion har Liljewall haft avstämningar tillsammans med leverantör och Vattenfall för att säkerställa att kvaliteterna bibehålls. Kompromisser och anpassningar har gjorts utan att ursprungliga värden gått förlorade.

Carpe Futurum utgör en del av Vattenfalls strävan att minska klimatpåverkan och eldas med förnybara bränslen, vilket innebär att verksamheten kan halvera sitt befintliga koldioxidutsläpp.

Projektteam


  • Uppdragsansvarig arkitekt

    Tomas Hago


  • Arkitekt

    Lars Olausson


  • Arkitekt

    Leyla Rahnavard


  • Landksapsarkitekt

    Henrik Undeland

    Rambøll


  • Process

    Lasse Sarberg

    LD-gruppen


  • Visualisering

    Karl-Johan Bexér


  • Visualisering

    Mattias Hammerman


  • Fotograf

    Mattias Hamrén


Korta fakta


  • Uppdrag

    Nybyggnad


  • Uppdragsgivare

    Vattenfall AB


  • Ort

    Uppsala


  • År

    2014 - 2021


  • Bruttoarea

    17 300 kvadratmeter


Liknande projekt