Sverige står inför behovet av 1000 nya skolor på 10 år. Att arbeta med utformningen av skolans rum kräver en medvetenhet och förståelse för hur arkitekten kan stärka det goda lärandet. Men har de som planerar skolor rätt verktyg för att skapa en skola som ger förutsättningar för våra unga att utvecklas? Om inte, vilka är dem? Inredningsarkitekten Linda Nilson och arkitekten Madeleine Nordenknekt jobbar på Liljewall, båda med lång erfarenhet inom utformning av lärmiljöer. De har nyligen publicerat förstudien ”Verktyg för utformning av framtidens skolmiljöer”.

Det här låter ju som en spännande förstudie och analys som ligger väldigt rätt i tiden. Hur kom det sig att ni valde att fördjupa er inom området?

​M.NVi har jobbat länge inom utformandet av lärmiljöer. Men vi ville underbygga de metoder och verktyg vi använder oss av genom forskning för att bygga starkare argument. Ofta när vi kommer in på så kallade mjuka värden har det ofta varit lite svårare att nå fram. Genom LBF-stiftelse såg vi en möjlighet att söka medel för att fördjupa oss i kunskapen kring den fysiska miljöns betydelse.

​L.NPrecis. Vi hade ett sug efter att få mer vetenskaplig kunskap. Vi jobbar ju med den högsta av ambitioner för att göra en bra skola för framtiden genom att utgå från det vi läst, våra egna erfarenheter och föreläsningar. Vi ville utforska om det vi läst och hört verkligen stämmer, Finns det belägg? Vi vill skapa de bästa tänkbara miljöerna för barnen och hade samtidigt en önskan av att konkretisera våra kunskaper för att se om den stämmer baserat på den forskning som finns. Och därefter ta med nya insikter in i vårt fortsatta arbete. Den här processen och de diskussionerna vi haft har lett till slutsatser som utvecklat de verktygen vi tidigare jobbat med.

​Ja, berätta mer om det. För inom Liljewall har ni tagit fram ett arbetssätt för utformning av varierande lärmiljöer genom en så kallad ”Tool Box” innehållande olika verktyg och grundstenar. Var det något av dessa ni fick revidera eller till och med exkludera efter den här studien?

​L.NEgentligen är det ingen av dem vi tagit bort – men däremot så har kunskapen om de olika verktygen utvecklats. Exempelvis att klassrummen är mycket mer betydelsefullt för strukturen än de större sammanhangen och torgen. Vi har fått en förstärkt kunskap om vad i arkitekturen som påverkar mest där vi, stundtals, fått omvärdera delar av de verktyg vi tidigare beskrivit.

Är det några som tillkommit och fått en naturlig plats i ”verktygslådan”?

​M.NJa. Det mest intressanta verktyget är det ”Hjärnsmarta” som vi plockat fram och adderat. Det genomsyrar ju egentligen alla verktyg, det vill säga hjärnans möjlighet att lära, känna och ta till sig kunskap. Men vi ville ändå ge detta en egen särskild plats i och med att forskningen kring hjärnan har tagit så stora kliv framåt de senaste 10–15 åren. Det är en påverkande faktor vi inte kan bortse ifrån helt enkelt.

​L.NSedan adderade vi ”Digitalisering” och ”Hållbarhet”. Med hållbarhet menar vi cirkuläritet, byggnaders- och barnens hållbarhet och hur barnen kan implementera detta tänk i sitt arbete. Det här är en av de främsta kompetenserna som våra framtida medborgare kommer behöva bära med sig – det vill säga hur vi tar oss an klimathotet. ​”Processen” hade vi heller inte med tidigare. Med det menar vi att vi behöver veta vilka beslut som tas och vilka som är de påverkande instanserna eller personerna. Politiker exempelvis, de kanske inte alltid är så insatta i skolans arkitektur och rummens påverkan på pedagogik. Därför behöver vi titta på processen för att bena ut vilka som är styrande och hur man kan informera dem för att tillsammans skapa rätt skola.

​Implementeringen är sedan såklart viktig. Att det finns bärare och förvaltare av idéerna och konceptet på plats när skolan väl tas i bruk.

​M.N”Återhämtning” är också ny i vår verktygslåda. Det finns ett stort behov i dagens skola att finna platser för att dra sig undan och få micropauser för att hålla hela dagen.

Bär ni med er någon extra utmärkande insikt eller reflektion som ni tar med er från det här arbetet?

​M.NJag skulle nog säga att det är att fördjupa oss inom det ”hjärnsmarta” och alla de intressanta samtalen vi fört med experter inom området. Vi träffade bland annat Neuroforum, där både psykologer till fysiologer deltog i diskussionerna. De tittade ju enbart på hjärnans kapacitet och hur vi lär på bästa sätt. Deras inspel och entusiasm har verkligen berikat oss i vårt utvecklingsarbete.

​L.NSedan ser vi fram emot att få vara ute och prata om vår förstudie och den kunskap vi fått. Det här arbetet menar vi ska vara ett stöd för alla dem som utformar och beställer skolor – allt för att alla skolor i Sverige ska bli lika bra helt enkelt.

​Roligt att höra! Och framöver kommer ni bjuda in till frukostföreläsningar här på Liljewall?

​L.NPrecis, det stämmer. Förhoppningsvis på alla våra tre kontor någon gång under året. Då kommer vi prata om förstudien, den ”hjärnsmarta skolan” och ta några konkreta exempel från Prästamosseskolan som konstaterats vara Sveriges första sådana. Håll utkik framöver helt enkelt.