Att skapa långsiktiga och hållbara stadsutvecklingsprojekt kräver stora resurser och påverkar samhället under lång tid. Trots detta är det sällan vi ser formella utvärderingar av hur väl planerna verkligen lever upp till sina ursprungliga mål. En ny studie fokuserar på just detta – att granska en omfattande detaljplan för området Vegastaden, där bostäder, skolor, butiker och parker har utvecklats i anslutning till en ny pendeltågsstation. Vi träffade två av medlemmarna i projektteamet, Raina Tilden och Klara Laufke, för att prata om varför en sådan utvärdering är viktig och vad de hoppas att deras arbete ska leda till.

Men först, låt oss titta på vad utvärderingen egentligen innebär. Studien syftar till att undersöka hur väl detaljplanen lever upp till de ursprungliga intentionerna, hållbarhetsmålen och lagkraven, samt hur den uppfattas av de som bor och verkar i området. Utvärderingen sker från fem olika perspektiv:

• Planerare och arkitekter – Hur stämmer de arkitektoniska och planmässiga lösningarna överens med visionerna?
• Boende och näringsidkare – Hur upplever de som lever och arbetar i området förändringarna?
• Drift och underhåll – Hur fungerar den dagliga driften och vad krävs för att hålla området i gott skick?
• Teknisk kravuppfyllelse – Hur väl uppfyller infrastrukturen och byggnaderna de tekniska specifikationerna?
• Den fysiska miljön – Hur ser möjligheterna ut för liv och övriga aktiviteter

Med hjälp av intervjuer, platsbesök och workshops samlar teamet in den information som krävs för att utvärdera projektet från dessa olika vinklar. Målet är att skapa en utvärderingsmetod som kommuner och stadsplanerare kan använda i framtida projekt för att bättre säkerställa att deras visioner blir verklighet. Projektet genomförs i samarbete med Gehl People, Ramböll och Haninge Kommun.

Vad var det som gjorde att ni valde just detaljplanen i Vegastaden som studieobjekt, och vilka specifika aspekter av området lockade er till projektet?

​R.TFlera faktorer bidrog till beslutet. Det var viktigt att hitta en detaljplan inom Stockholmsområdet och nära kollektivtrafik för att underlätta logistiskt.

Det är inte ofta som nya stadsdelar byggs från grunden, även om det finns flera exempel runt om i Stockholm just nu.  Vi ville hitta en relativt omfattande detaljplan—inte en frimärksdetaljplan eller bara ett enstaka kvarter—och detaljplanen i Vegastaden som vi studerar är ovanligt omfattande med flera kvarter med bostäder, butiker, skola, bibliotek och parker.  Det var också viktigt att detaljplanen är relativt färdigbyggd så att det går att se hur slutresultatet blev. Det innebär bland annat att boende och näringsidkare har hunnit bo in sig och lära känna sin stadsdel för att kunna bidra med insiktsfulla åsikter.

Det var viktigt att även kommunen eller staden ville delta i projektet och vi är mycket tacksamma att Haninge kommun ställer upp.

Och inte minst var Liljewall med i detaljplaneskedet, så det var extra lockande att studera vad vi själv har gestaltat, även om just vi två inte var med i projektet.  Det visade sig också att Liljewalls ansvariga planarkitekt är villig att vara med i referensgruppen, vilket vi är väldigt glada för!

Vilka förväntningar har ni inför utvärderingen av Vegastaden, och vad hoppas ni att resultaten ska kunna bidra med till framtida stadsplaneringsprojekt?

​K.LDet ska bli spännande att få utvärdera ett område ur så många synvinklar och inte minst i samarbete med personer med så många olika kompetenser. Sara från kommunen, planchef under framtagandet av detaljplanen, Rajia och Namo från Ramboll, specialister på social hållbarhet, Malin, urban strateg från Gehl People, Daniel, universitetslektor vid KTH, kommunens tjänstemän och driftpersonal har alla viktiga synvinklar för utvärderingen.

Formella utvärderingar görs mer sällan än man skulle tro! Det är inte viljan som saknas, utan tid, pengar och metod. Vi kommer i projektet att testa olika utvärderingsmetoder och försöka hitta ett meningsfullt och resurseffektivt sätt att utvärdera nybyggda stadsdelar utifrån flera perspektiv, som kan användas både under planeringsprocessen och när det är färdigbyggt.

Vår förhoppning är att kunna presentera en resurseffektiv och meningsfull metod som gör utvärdering till en självklar del av planeringsarbetet, vilket kan ge insikter och lärdomar som gagnar nästa stadsutvecklingsprojekt.