​Vi ser just nu att många av våra uppdrag handlar om att förtäta, komplettera och vidareutveckla stadsdelar byggda under rekordåren 1965–1975. Arkitektoniskt har de många likheter med varandra och utgår ifrån samma ideal, men den sociala kontexten varierar och lokal anpassning är en grundförutsättning för våra uppdrag. Här förklarar vi mer om tillvägagångsätten och ger exempel på vad vi arbetat med.

​Det som är viktigt för oss när vi tar oss an projekt i stadsdelar från rekordåren är att hitta de strukturella förutsättningarna och de sociala behoven. Liljewall har jobbat med utvecklingen i Gårdsten under många år och bidragit till både ombyggnation och nybyggnation här. Gårdstens unika modell har lärt oss mycket om hur man respektfullt vidareutvecklar miljonprogramsområden. Att utveckla det redan byggda är både hållbart och lönsamt, vilket vi gjort för de så kallade Terrasshusen.

​Det är vanligt att våra stadsutvecklingsprojekt handlar om att skapa ett finmaskigt gatunät som anpassas till terrängen och att läka samman bebyggelse som ligger separerat. Vi ska i regel tillföra en blandning av bostadstypologier och upplåtelseformer samt förstärka lokal handel och service. En utmaning är ofta att skapa en tillräcklig koncentration människor och bebyggelse för att bilda ett sammanhang. I Lövgärdet i Göteborg har vi tagit fram ett typkvarter som kompletterar befintliga flerbostadshus i storgårdar. Kvarteret får en rumslighet i en kvartersform, men med varierade upplåtelseformer för att få en intim och levande stadsmiljö med både bostäder, skolor och verksamheter.

Bellevuegården i sydvästra Malmö var ett av de sista områdena som byggdes under miljonprogramseran med höga friliggande byggnader i park. Området behöver förnyas och rustas upp för att möta moderna behov. Här ritade vi nya hus på gårdarna och uppdraget handlade om att bevara så många boendekvaliteter som möjligt och förtäta varsamt. Genom att noga studera användningen av gårdsmiljöerna hittade vi lämpliga utrymmen att förtäta med ny bebyggelse. I och med förtätningen kunde vi också bidra till en starkare stadsgata som bättre integrerar Bellevue gården med omvärlden.​

Marconigatan och Mandolingatan i Frölunda är välmående bostadsområden från 1960-talet där det redan finns en tydlig koppling till ett större gatunät och ett starkt lokalt handelsutbud. När vi skulle rita nya kvarter på befintliga markparkeringar handlade det om att hitta moderna mobilitetslösningar och att tillföra mer tillgängliga lägenheter för äldre, barnfamiljer och studenter. Att bygga på markparkeringsplatser är alltid en utmaning. Där har vi erfarenhet av de rent juridiska, ekonomiska och tekniska frågor som uppstår och hur viktigt det är att involvera de boende i en konstruktiv dialog om deras mobilitetsbehov.

Ibland handlar det inte om att bygga nytt utan att förädla det som finns. I Hallonbergen i Stockholm bidrog vi med upprustade gårdar, nya tvättstugor och ett koncept för fasadrenovering som tog hänsyn till det lokala kulturarvet. Det skapade en tryggare och mer välkomnande bostadsmiljö utan stora ingrepp.

Sedan ett år tillbaka har Liljewall ett omfattande uppdrag för Framtiden Byggutveckling där vi bidrar med tidiga skisser på förtätning i det allmännyttiga beståndet i Göteborg. Vi har tagit fram en arbetsprocess som effektivt analyserar den rumsliga och strukturella kontexten för att sedan kunna bygga upp volymstudier med lämplig förtätning och tydliga rumsliga kvaliteter.  Vi tror på varierad förtätning, det vill säga att vi inte bygger nya öar med en specifik typologi som blir socialt exkluderande. I flera av våra uppdrag har vi därför tagit fram lämpliga kvarter som kombinerar flerbostadshus och radhus. Genom att skapa tydliga gaturum och noggrant studera nytillkommen exploatering så att den tillför och stärker områden möjliggör vi god arkitektur som berikar områden och människors vardag.

Klimatperspektivet – prestanda

Att ta vara på befintlig bebyggelse är en viktig aspekt i hållbar förvaltning. Genom att den rustas upp, förädlas, moderniseras kan exempelvis byggnadens transmissionsförluster minskas. Det vill säga den sammanlagda energiförlust som sker genom byggnadens omslutande delar. Installeras exempelvis energieffektivare ventilationssystem med värmeåtervinning så kan driftskostnaderna minskas men också den termiska komforten förbättras. Att förbättra denna typ av komfort och energiprestanda ger värde – både för de boende och bostadsbolagen.

​Genom att bevara och modernisera, i stället för att riva och bygga nytt kan vi dessutom minska koldioxidutsläppen härrörande stommen, det vill säga inbyggda byggprodukter men även att koldioxidutsläpp härrörande från transporter till- och från byggarbetsplatsen minskar. Ombyggnation ger även en ekonomisk besparing i driftsfasen.

Summering

Det vi har lärt oss av många år med stadsutvecklingsprojekt i stadsdelar från rekordåren är att det finns vissa kvaliteter att bevara och förädla utifrån det planeringsideal som rådde men också att det ibland är bättre att ta till större grepp för att få till en bra förändring. Husen och de offentliga miljöerna behöver i regel rustas upp eller moderniseras vilket påverkar människors liv och vardag – det behöver vi göra med ett hållbart tänk kring kvalitet och återbruk. Som arkitekter och stadsplanerare ska vi bidra med arkitektur som på ett respektfullt och värdeskapande sätt skapar en ny årsring.