Ökade materialkostnader, höga räntor och rekordhög inflation. Det är många i samhällsbyggnadsbranschen som just nu kämpar med ökade priser och utgifter. Mitt i allt detta finns fortsatt ett behov av att både bygga nya och renovera befintliga skolor för att de ska bli ändamålsmässiga. Samtidigt finns risk att det tummas på kvalitet när kalkylen ska gå ihop. Hur kan vi arbeta för att fortsatt skapa kvalitativa, hållbara skolbyggnader i tider som dessa? Är det ens möjligt, eller får kvaliteten ge vika för att få det att gå ihop?

Vi träffar Madeleine Nordenknekt, arkitekt inom utbildningsstudion på Liljewall och Thea Wedin, arbetschef på Vestia. Tillsammans reder vi ut vad vi kan göra för att säkerställa att vi bibehåller ett kvalitetstänk när vi utformar morgondagens skolmiljöer.

​Ni båda har olika infallsvinklar och roller kopplat till skolbyggande. Vilka utmaningar möter ni i er arbetsvardag just nu?

​T.WDet är olika grader av utmaning baserat på vilket perspektiv man väljer. Från produktionssidan upplever vi nu ett mer stabilt läge men förra året var ingen rolig tid. Prisökningar på byggmaterial gjorde att projekt stack i väg med flera miljoner kronor enbart på materialpriser. Men sen också i första fasen när vi kör program och projektering märker vi att det gasas och bromsas alltjämt. Det sker inte bara på privata sidan utan även från offentlig sektor. Investeringsbudgetar revideras fram och tillbaka och projekt som tidigare var fastställda är nu pausade eller flyter på trögt.

​M.NGasa och bromsa-tendensen som råder gör att vi på arkitektsidan måste tänka om utan att göra avkall på kravställningen. Vi måste fortfarande leverera en skola som är ändamålsenlig, men det är ett pussel i arbetet att matcha ekonomin och samtidigt nå fram till en byggnad som är genomtänkt och står sig över tid.

​T.WNedskärningar i ett projekt är oundvikligt, utmaningen ligger i att försöka vägleda beställaren utan ett allt för stort kvalitetstapp. Vi måste tänka smart och försöka ändra på produktionsmetoderna. Det kan vara så enkla saker som att välja en annan leverantör för samma produkt. Exempelvis hade vi ett projekt där vi valde undertaksplattor som var målade en gång mindre, då sparade vi cirka 60 000 på budgeten direkt utan en visuell eller funktionell påverkan. Många bäckar små. Det blir ett givande och tagande och lite trixande med leverantörer vilket ställer stora krav på våra inköpare att vara kreativa.

M.NJust det sker ju nu i de projekten vi jobbar tillsammans med. I materialvalen försöker vi hela tiden hitta det som håller för både visionen och budgeten, utan att ge avkall på hållbarhet och estetik.

Vilka lösningar förespråkar ni för dessa utmaningar?

M.NDe tidiga skedena är de allra viktigaste, det är där den riktiga kvaliteten sätts. När vi utvärderar slutresultatet handlar det om vilka rum vi har skapat och hur dessa matchar skolans funktion över tid. Inte bara det närmsta decenniet utan över 20 till 30 år. Så om vi tidigt i skedet kan sätta en planlösning som är yteffektiv och på samma gång ändamålsenlig för alla barns behov till likvärdig skola, då är vi i hamn. Sen så kan vi dividera fram och tillbaka vilken typ av undertaksplatta vi ska, men det är inte det som gör skillnad.

​T.WLåt dom tidiga skedena ta tid, kanske ännu mer än vad vi var vana vid innan. Vi behöver vända och vrida och även titta på tidsperspektivet – när måste byggnaden vara färdig? Att redan tidigt tänka in vissa produktionsmoment gör att vi spar mycket tid i slutändan. Det är en erfarenhet som jag har tagit med mig till projekten inom Lyftet såsom Rävekärrsskolan, Västerbergsskolan, Bifrosts förskola och även Almåsskolan som vi bygger tillsammans med Liljewall.

​Sen tycker jag att man från beställarsidan borde utmana sina tekniska krav och anvisningar (TKA), framför allt inom offentlig verksamhet. De är ibland lite väl rigida och svåra att frångå och i vissa fall är kraven både hängslen och livrem. Jag tror att det skulle gynna processen med att ifrågasätta motiven, varför kravet finns för att se om man kan hitta en annan kanske billigare lösning, eller om man kanske helt kan frångå kravet. Vi borde vara beredda på vissa avsteg och utmana oss själva att tänka utanför boxen. Jag tycker att Mölndals stad är en förebild i detta avseende då de har varit öppna för diskussion om avsteg i förhållande till kostnad. Sen vill jag inte förringa TKA helt och hållet, de finns av en anledning men jag tror att vi måste bli mer flexibla i synen kring dem i dessa tider.

​M.NDet är en komplex fråga för TKA ska säkerställa att fastigheten ska vara lätt att förvalta över tid. Det gäller dock att dessa inte blir ett hinder för skolans huvudmål, där lokalerna skall stödja lärandet och verksamhetens arbete. Oavsett val av lösning så gäller det att inte tappa fokus på byggnadens uppgift.

​Det finns utmaningar och det finns lösningar. Men en långsiktigt hållbar skolbyggnad av hög kvalitet och en budget som hålls, är det möjligt i dagsläget?

​T.WDet beror på vad vi lägger i begreppet kvalitet. Tittar man på skolorna inom Lyftet-projektet tycker jag att de håller en otroligt hög kvalitet utifrån den budget som finns och med de prisökningar som skett. Vi har valt att lägga krut på vissa delar där vi bedömer att kvaliteten måste skina igenom såsom tegelfasader. Sen måste man tänka på att kvalitet och standard inte alltid är samma sak.

Och då kommer vi till den ledande frågan: vad innebär egentligen kvalitet i detta avseende?

​T.WDet kan innebära det som Madeleine sa tidigare: ändamålsenligheten. Kvalitet är inte bara exempelvis vilka ytskikt vi använder, det är snarare mer en fråga om standard tycker jag. För mig handlar kvalitet mer om hur vi faktiskt har byggt och byggnadens flexibilitet över tid. Att det ska finnas en användbarhet över lång tid och att vi inte låser fast oss i en viss funktion.

​​M.NLångsiktighet och ta fasta på människans perspektiv. Vi ska bygga hus där vi trivs och mår bra, där barn känner sig trygga. Trygghetsaspekten är oerhört viktig när vi bygger skolor idag. Vi ska inte bygga gömda vrån där verksamheten inte kan få överblick, vuxennärvaron ska finnas i åtanke redan i den grundläggande arkitekturen. Sen är det bara ett plus om vi får in material som åldras med värdighet som vi kan leva länge med. Men först också främst: kvalitet för människans välmående.

​​T.WKvalitet är lite diffust ibland för det kan vara mer av en upplevelse. En fin marmorskiva kan upplevas som vacker men finns det en funktionalitet? Är det då hög kvalitet om det ser fint ut men inte håller över tid? Där måste vi vara tydliga med att skilja på kvalitet och standard.

Okej! Byggnadens funktion och dess upplevelse kan också vara kvalitet. Har ni några inspirerande aktuella projekt med hög kvalitet ni är lite extra nöjda med?

​T.WDet första som poppar upp i tankarna är badhuset i Mölndal, Åbybadet, som Liljewall har ritat och Vestia bygger. Där har materialvalet vägts in för att de betyder någonting för ändamålet och verksamheten, till exempel städbarhet, ljud och luft. Jag tycker verkligen att man känner av det när man kliver in i den byggnaden. Men det finns också en långsiktighet i byggnaden, även i gestaltningen. Färgvalet och utformningen skapar en harmoni som kommer var gångbart i många år. Det finns något tidlöst i det. Där kan vi snacka om kvalitet!

​​M.NOm vi ska prata om Lyftet-projekten så tycker jag Almåsskolan är på god väg att bli ett bra exempel med tanke på vilka kvaliteter vi byggt in där. Det är inte bara en byggnad för skolverksamhet utan även för hela Lindome centrum där samarbetet har utvidgats till inte bara byggnadens brukare utan även polisen, kultur-och fritid, stadsbyggnad och det lokala föreningslivet. Där har vi inte bara försökt skapa en byggnad utan även en plats som ska stärka hela Lindomes identitet. Det ska bli en träffpunkt som samtidigt ska öka tryggheten i området.

​​T.WDet är verkligen att tänka utanför boxen när vi bedömer kvalitet. Att inte bara bygga något direkt för förvaltningens syfte utan även för omgivningen. Här tillförs ju kvalitet till området i stort. Jag vill återkoppla det till att låta de tidiga skedena ta tid, som vi pratade om förut. I Almås fick vi möjligheten i förstudien att kunna göra en intressentanalys och se vilka värden som kan tillföras utöver verksamhetssyftet. Hela Lyftet-projektet är goda exempel på detta.

Vilket är ert bästa tips till alla kommuner och privata beställare därute som kämpar att få ihop budgeten men som samtidigt vill skapa fantastiska skolor för våra barn?

​T.WÅter igen, låt saker ta tid! Förstudien som tidigare nämnt är otroligt viktig. Men glöm inte ta med alla partners och intressenter tidigt! Det finns många vinster i att ta in andra perspektiv i det tidiga skedet i stället för att sitta och skissa på sin egna kammare. Att jobba med konsulter och entreprenörer i tidigt skede tror jag skapar större förutsättningar för att få ut så mycket kvalitet som möjligt för en rimlig peng.

​​M.NFörstudien ska vara kompetensfylld. Vi ska kunna täcka kompetensen för till exempel byggbarhet och förvaltning. Hela kedjan bör vara representerad för att hamna rätt tidigt. Sen kommer ju resan när denna pappersprodukt ska rymmas inom en budgetram, men om alla är ombord från dag ett behöver vi inte möta några obehagliga överraskningar.

​​T.WYtterligare en komplexitet är ju miljö och hållbarhet. Problemet är om man ska bygga i trä och sänka utsläppen så kommer det nästan automatiskt med en högre prislapp. Därför är det viktigt för den som sätter budgeten att väga mellan faktorerna kvalitet och tid samt klimat och kostnad. Med en tidig process kan vi hitta mellanvägar där vi inte behöver göra stora avsteg senare. För då blir det dyrare och sämre oavsett.

Slutligen, finns det lärdomar från dagsläget som kan tas med in i framtiden?

​​T.WAtt utmana både sig själv och underleverantörer och inte välja samma gamla trygga vägar har varit en nödvändighet under dessa tider för att möta budget, men det finns lärdomar där som kan appliceras i en högkonjunktur också. Kris kan också föda innovation.

​​M.NDet pressade ekonomiska läget har gjort att alla intressenter måste vara mer samspelta i byggprocessen. Det finns inte utrymme för att kostnader kan skena i väg sent i processen. I Almås-projektet tycker jag att vi har hittat en bra form för detta och det är givetvis en erfarenhet som kan appliceras under goda år också.