Jessica Linefors arbetar som ljusdesigner på Liljewall. Sett till Liljewalls långa historia är det en förhållandevis ny spetskompetens inom kontoret, men som fyller ett viktigt syfte. Ljuset spelar nämligen en viktig roll för den arkitektoniska helheten. Dock kan den generella uppfattningen om vad en ljusdesigner egentligen gör skifta. För det handlar om betydligt mer än att rita in några dekorativa armaturer.

Hej Jessica! Du har arbetat 10 år som ljusdesigner – vad går yrket ut på egentligen?

J.LMan skulle kunna säga att vi förenar kunskapen om ljus och teknik med mänskliga behov och beteenden. Att vara ljusdesigner innefattar så mycket mer än att skriva armaturförteckningar – det handlar om att framhäva och förstärka arkitektur, färg och form men även att väva in människans behov och beteenden i de miljöer vi skapar.

Givetvis spelar det specifika uppdraget stor roll kring hur vår insats ser ut men det skulle kunna sammanfatta vår uppgift i stora drag.

​Varför ska man anlita en ljusdesigner, räcker det inte med en elkonsult?

J.LI projekteringsstadiet fyller ljusdesignern en viktig roll som länk mellan arkitekten och elkonsulten – men även mellan beställaren och brukaren. Vi har kunskapen att både se och förstå arkitektens vision och önskan gällande gestaltning, utformning och nyttjande samtidigt som vi kan tekniken och har förståelsen för ekonomin och installationen. Vi fyller helt enkelt glappet i projekteringen som ofta kan uppstå.

Vi sätter människan i centrum och lägger vårt fokus på den upplevelse som rummet eller byggnaden ska generera. Vi har dessutom, utöver teknisk kunskap, en djupare förståelse för ljusets biologiska och psykologiska påverkan, armaturernas- och ljuskällornas egenskaper, färgåtergivning och materialstrukturer – där både arkitekt och elkonsult ibland kan behöva stöttning. Därmed finns det alltid ett värde av att anlita en ljusdesigner även om det inte handlar om ett renodlat belysningsuppdrag då vi förstår byggnaden, rummet och människan som ska vistas i den.

​Hur påverkar belysning och ljus oss människor?

J.LDet påverkar vårt välmående väldigt mycket. Mycket mer än vi tror. Både fysiologiska och psykologiska – men även hormonella effekter styrs delvis av ljuset. Man har relativt nyligen funnit en tredje receptor i ögat, utöver tappar och stavar, som fångar upp det biologiska i ljuset och som påverkar vår hormonbalans genom att hämma eller stimulera hormonutsöndringen. Detta i sin tur styr vår vakenhet, sömn och dygnsrytm. I grund och botten är vi ju faktiskt programmerade efter ljuset och våra preferenser och erfarenheter går mycket längre tillbaka än elljusets intåg i början av 1900-talet. Vi har ett biologiskt förhållningssätt till ljus och detta är något som vi ljusdesigners har kunskap i.

​Ett konkret exempel på hur ljus påverkar var exempelvis när lysrören kom in på marknaden och man planerade in dessa radvis i kontorslandskapen. Det resulterade i en alldeles för jämn belysning utan kontraster och dynamik. Biologiskt är det inte vad vi är vana vid och många mår inte bra av den typen av ljussättning. Vi behöver ett mer varierat ljus i likhet med dagsljusets skiftningar i intensitet, riktning och färgtemperatur över dygnet. Likaså behöver vi tillgång till dagsljus och möjlighet till utblickar där vi kan se dygnets och vädrets skiftningar.

Enligt dig, vad är ett lyckat belysningskoncept?

J.LJag skulle vilja tala i termer av ”arkitektoniskt koncept” istället för belysningskoncept. För belysningen och ljuset ska, enligt mig, understödja arkitekturen på platsen. Den ska vara en del av gestaltningen och kännas så självklar att man inte tänker på den.

Överlag så gäller det att förstå platsen, beteendemönster och den känsla som ska uppnås. Ska det vara en trygg, rogivande eller attraktiv plats? Hur ska människor använda platsen och vilka beteenden och känslor vill vi skapa? Ljuset ska svara till dessa parametrar, vilka alltid är unika för det specifika projektet.

​Har du några exempel på när det blivit mindre bra, hur märker man det?

J.LBäst är ju helt enkelt att prata med brukarna och dem som vistas i miljön. Besöka och utvärdera. Hur upplevs platsen eller byggnaden? Vilken känsla genereras? Hur mår man i ljusmiljön? Överensstämmer det med den vision vi hade?

​Man kan även göra det konstaterandet om man ser att användandet av platsen inte fungerar. Det kan vara att man i en kontorsmiljö exempelvis börjar ta till egna åtgärder till att förändra sin belysning. Personalen bländas, släcker lampor, byter plats eller installerar egna lösningar för att uppnå en effektiv och behaglig arbetsmiljö.

​Det kan även vara när en belyst fasad upplevs onaturlig eller förvrängd, eller när rörelsemönster i staden inte fungerar som man tänkt sig. Det är många gånger viktigt att besöka liknande projekt eller miljöer och ta sig tid att utvärdera sina tidigare projekt. Det lär jag mig av varje dag.

​Belysningen står ju för en stor del av en byggnads totala energikonsumtion – hur har utvecklingen gått här kring ny teknik och besparingar – vad kan man göra idag för att minska sin energianvändning?

J.LDet finns mängder av möjligheter att minska sin belysningsinstallations energianvändning. Tekniken går fort framåt och vi håller oss dagligen uppdaterade på ny belysningsteknik. Idag är det nästan uteslutande energieffektiva LED-ljuskällor som gäller, lägg där till utvecklingen av belysningsstyrning, att planera och disponera hur, var och när vi använder ljuset. Jag skulle vilja säga att vi idag kan möta nästan alla förväntningar vad gäller minskad energianvändning och höga miljökrav med en smart och genomtänkt belysningsplanering.

​Ljusdesign i framtiden? Om du får framtidsspåna lite – vad tror du kommer hända?

J.LLjusdesign som yrkesroll har haft en resa uppåt under en lång period och det tror jag fortsätter. Vi har tillsammans inom yrkeskåren lyft vår status och skapat en efterfrågan på vår kunskap och våra tjänster ute hos kunderna. Jag tror även fler ljusdesigners kommer fortsätta anställas ute hos arkitektkontoren. Vår kunskap och vårt förhållningssätt till ljus och belysning ses som en stor tillgång i skapandet av framtidens arkitektur.

​Även den teknikutveckling vi sett de senaste åren kommer fortsätta, men kanske i en någon lugnare takt. Fokus kommer framförallt att ligga på kvalitet, både produktkvalitet – men framförallt dålig ljuskvalitet. Där har vi de senaste åren sett många bra, men även många dåliga exempel, på grund av den snabba teknikutvecklingen. Något som nu börjar reglera sig själv på grund av vår efterfrågan på kvalitativa produkter och ljuskällor.