Visionen om Sveriges första fossilfria förskola låter spännande – och oerhört viktig. Berätta mer om entreprenadformen och urvalsprocessen?

​J.BHoppet är ett samverkansprojekt vilket innebär att vi hjälps åt med olika frågeställningar. Man bevakar därmed inte bara sina egna intressen utan projektets för att nå bästa resultat. Det här är ett arbetssätt jag gillar och rekommenderar.

​Göteborg Stad och Derome gjorde ett gediget urval av samarbetspartners som noggrant intervjuades. Samtliga skulle ha ett starkt engagemang, rätt kunskaper för uppdraget och med siktet inställt på målet. Alla var medvetna om att det fanns en svårighetsgrad utöver det vanliga i projektet.

​Varför tror du Liljewall valdes för projekteringsledninguppdraget?

J.BPå Liljewall ritar vi en stor mängd skolor och förskolor och har därmed god förståelse för vad den här typen av bygge innebär i projektering. Vi har dessutom stor erfarenhet av Göteborg Stad vilka jag tror uppfattar oss som agila och lösningsorienterade – något som efterfrågades i den här typen av undersökande projekt.

​Det var väldigt många inblandade i den här processen – hur var det att arbeta i en sådan stor grupp med så många samarbetspartners och leverantörer?

J.BI numerären spelade det ingen roll utan utmaningen var att fördela arbetsuppgifterna och samtidigt se till att den eller dem som har ett ärende fick ta plats. Det krävdes noga förberedelse inför mötena – den snäva tidplanen gjorde att det i princip behövdes ”ned-på-timman” planering. Vad ska output vara och i vilket forum ska detta granskas? Vi hade säkert 30–40 milstolpar som var utstakade från dag ett. Detta gav också en trygghet till projektet.

​Hur såg projekteringsmötena ut?

J.BVi arbetade med en hög grad av förprogrammering och har bedrivit projekteringsprocessen i ständigt samråd med Derome och Göteborg Stad för att kunna hålla tidplanen. 

​Genom så kallad ”visuell projektering” strukturerades och illustrerades projekteringsprocessen tydligt upp. Här besvarades frågor, beslut och resultat, på ett för mottagaren, mer lätthanterligt och visuellt sätt. På så sätt förtydligades även ansvar och arbetsuppgifter samt skapade engagemang och förbättrade kommunikationen.

​Mötena var av summerande och beslutande karaktär för att värna om varandras tid. Jag skulle uppskatta antalet möten under projekteringsprocessen till ett 50-tal, alla under kort tid för att komma framåt.  

​Materialvalen måste spela stor roll när man vill bygga fossilfritt. Vilka material har ni arbetat med?

J.BTrä i huvudsak. Träreglar, KL-trä obehandlad träpanel och så vidare. I miljöberäkningar kunde vi dock komma fram till att en viss träprodukt var lite bättre – det var alltså en ständig utvärdering. IsoTimber, cellulosaisolering och träullsisolering var också exempel på produkter vi utredde. Som husgrund används återvunnet krossat glas, en produkt utvecklat av Koljern som specialiserar sig på cirkulära byggprodukter för att ta ett annat exempel.

När vi valt produkt eller material har vi alltid frågat oss – vad har vi då valt bort istället? Vi har gjort en relevant bedömning vid varje vägskäl i och med att miljömålen var så högt ställda.

​Nu är en intensiv planerings- och projekteringsperiod över. Vilka lärdomar tar du med dig från processen?

J.BAtt man inte måste göra som man alltid gjort. Det finns andra tillvägagångssätt som kan vara bättre. Vi behöver reflektera mer och vara öppna för alternativa metoder och ifrågasätta.

​Hoppet är ett startskott som kan bli en kompassriktning för framtidens fossilfria byggande. Genom att vara nyfikna och aktiva kan vi med små förändringar åstadkomma stora resultat. Precis som med Hoppet där vi verkligen tänkt miljö genom hela processen, det blev inte bara tomma ord. I framtiden hoppas vi såklart att hela kedjan kan och ska vara så fossilfri som möjligt.