Ni båda har en stark koppling till akademin, hur ser ni att det gynnar er i rollen som arkitekt?

​H.M.På många olika sätt. Det är viktigt att praktiken och akademin har ett kontinuerligt utbyte för kunskapshöjning. Vi som bransch kan bli betydligt bättre på det. Genom att som praktiserande arkitekt även arbeta med forskning och utbildning lär jag mig mycket som jag ger tillbaka i såväl projekt som i mötet med studenter. Jag blir också alltid inspirerad av att träffa studenter och ta del av deras många gånger innovativa arbete.

​​j.F.Ett av mina intressen är utveckling, av såväl nya processer som produkter. Här ligger akademin ofta i framkant, vilket ger mig en bra insikt i vad som kan komma i framtiden.

Liljewall har ju varit högst delaktig i Chalmers och Centrum för Boendets arkitekturs MAB (Manual för analys av bostadskvaliteter). Berätta mer om vad det är och på vilket sätt den genomsyrar ert arbetssätt?

​​H.M.Idén om MAB uppkom inledningsvis genom Framtiden som stod inför utmaningen att bygga mycket på kort tid. Samtidigt ville man bibehålla hög kvalitet. Helt enkelt bli bättre på att höja nivån på de bostäder som pumpas ut men även att bli bättre på vad som faktiskt höjer nivån. Därefter kopplades Tekn Dr Kaj Granath och Ola Nylander professor vid byggnadsdesign på Chalmers in för att bena i begreppet. Målet var att skapa en manual för hur man kan mäta kvaliteter i bostäder, dvs MAB.

Som forskning- och utvecklingsmedlen har vi på Liljewall tillsammans med White klivit in som spetskompetens i projektet och framtagandet. De resultat och de 28 bostadskvaliteter som listas och utvärderas är något vi flitigt diskuterar i vår bostadsstudio när vi ritar våra bostäder.

​​j.F.Vi jobbar kontinuerligt med bostadens kvaliteter på kontoret, detta samarbete har varit ett ypperligt sätt att fördjupa denna diskussion. Att förklara mjuka bostadskvaliteter för någon som inte har ett tränat öga är ofta en utmaning, via MAB konkretiseras flera av dessa kvaliteter och kan i stället bollas som hård fakta. Via MAB:en kan vi analysera våra bostäder men kanske ännu viktigare förankra arkitekturdialogen i projekt till något konkret, med stöd i forskningsvärlden.

Vi vet alltså att vi står inför ett stort bostadsbyggnadsbehov. Samtidigt är det många som kämpar med att få kalkylerna att gå ihop. Hur är det egentligen, kvalitet vs. kostnad finns det en motsättning?

​​​H.M.Att arbeta med kvaliteter behöver inte nödvändigtvis vara kostnadsdrivande. Genom att exempelvis använda MAB kan kvaliteten säkerställas genom att lägenheten utformas klokt. En dåligt planerad bostad på 70 kvm kostar lika mycket att bygga som en bra planerad bostad i samma storlek. Med MAB kan hög kvalitet uppnås tillsammans med sänkta produktionskostnader per kvm bostadsyta. Dessutom får man nöjdare kunder och hyresgäster som trivs och mår bättre i sina bostäder samt ett robust bostadsbestånd som passar olika typer av hushåll och tål förändringar i användning av bostaden över tid.

​Så det är verkligen av största vikt att fortsätta verka och arbeta med att sätta kvaliteter i fokus även om vi kommer att behöva bygga mycket, ombyggnad inkluderat, och på kort tid framöver för att ta i kapp det underskott denna konjunktur skapat. Det finns naturligtvis mycket annat som påverkar förutsättningarna för ekonomin i ett projekt. Men vi får inte gå i fällan att pruta på kvaliteter såsom yta, rumsliga kvaliteter och material då konjunkturen tar fart igen. Vi måste som samhällsbyggare i alla led ta vårt ansvar för att det vi gör ska stå över tid och skapa kvalitativa livsmiljöer för många människor i många år framöver. Det blir hållbarhet på riktigt.

Men vad är då egentligen goda bostadskvaliteter? Beror inte det på vem man frågar?

​​​j.f.Jo absolut, arkitektur kommer alltid till vara en balansgång mellan olika kvaliteter. Det är ju just här arkitektens kompetens kommer in, att väga specifika aspekter till en bra helhet.

​​H.M.Så är det ju. Men i fallet med MAB:ens 28 bostadskvaliteter så tar de ju stöd i forskning. Det vill säga, det finns stöd i att dessa kvaliteter bidrar till en bostad som på olika sätt skapar skönhet, goda upplevelser, bra funktion och social hållbarhet över tid.

​Men kvaliteter och mätbarhet då. Berätta mer om det – hur kvantifierar man och följer upp?

​​​J.F.Inledande arbetet med MAB lade en bra grund för konkretiseringen av kvaliteterna. 2018 finansierade Boverket en digitalisering av MAB, under ytterligare en trebokstavskombination – DAB. Detta står för Digital Analys av Bostadskvaliteter och syftar i att göra analyserna från MAB snabbt och effektivt i en digital miljö. Arbetet satte betydligt högre krav på konkreta definitioner, nödvändiga för programmeringen, vilket därmed även drivit arbetet med MAB:en till betydligt skarpare formuleringar.

Låter spännande – och effektivt. Det är ju även så att du Jacob fått medel från LBF-forskningsstiftelse för att arbeta vidare med DAB?

​​J.F.Det stämmer! I dagsläget är DAB fortfarande mer en prototyp än ett smidigt verktyg, men vi jobbar på att ändra det. Genom medel från Chalmers innovationskontor och nu även LBF, ska vi förbättra verktyget så långt vi kan. Styrningen ska bli smidigare, buggar ska bort och verktyget ska uppdateras till de senaste definitionerna i MAB. Det är jag och min samarbetspartner Frans Magnusson som driver detta arbete, förhoppningsvis har verktyget gjort ett rejält kliv till våren.