Lena Boman & Hillevi Kittel är vår arkitekt och planarkitekt som tillsammans med kollegor och kunder jobbar med projekt och insatser inom stadsförnyelse och stadsanalys. Här träffar vi dem för att prata mer om yrket, byggaktörsdrivna planprocesser och vilka fördelar det är att jobba med Liljewall i den typen av processer.

Hej Lena och Hillevi! Inledningsvis, kan inte ni berätta vad innebär yrket och rollen som arkitekt med plankompetens och planarkitekt innebär för dem som inte vet?

Man skulle kunna säga att vi är en typ av projektledare för projektet i detaljplanskedet. Vi kallar oss ofta för spindeln i nätet som syr ihop allas önskemål och driver projektet framåt. I en detaljplaneprocess leder vi arbetet med att utveckla förslag från tidig skissidé till antagna, och genomförbara, detaljplaner. Under processens gång prövas lämpligheten i det som föreslås och testas bland annat mot de kommunala målen och strategiska dokument, mot enskilda intressen om att få nyttja sin mark som man önskar och motstående intressen om att bevara eller förstärka, mot de allmänna intressena om att dels exempelvis skapa fler bostäder eller skolor och dels bevaka strandskydd, miljömål och andra statliga angelägenheter.

Detaljplanen ska även säkerställa att det som föreslås är möjligt att genomföra med hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt ska fungera över mycket lång tid. En detaljplan är resultatet av ett avvägande mellan enskilda och allmänna intressen och den innehåller såväl rättigheter som skyldigheter.

​Det måste vara svårt ibland – att få alla nöjda det vill säga?

Ja, så kan det absolut vara ibland. Då handlar det om att ta fram den lösning som medför minst möjliga skada för så få som möjligt. Man får se det som en utmaning. Begränsningar och ramar kan många gånger driva ett projekt och då även arkitektur till det bättre.

​Byggaktörsdrivna planprocesser är ett initiativ det talas mer om för att effektivisera och snabba upp byggandet så att det överensstämmer med marknadens behov. Hur ser ni på den här typen av planprocess?

Här i Göteborgsområdet ser vi att flera kranskommuner just nu arbetar med byggaktörsdrivna planprocesser. Denna typ av process lockar exploatörer som själva vill knyta till sig arkitekter, planarkitekter och genomförare som hjälper till från ax till limpa. I mindre kommuner är det mer eller mindre en förutsättning då de sällan har den personalstyrkan som krävs för att driva planarbetet framåt. Men, det som hänt nu är att det formaliseras och att man tittar mer på själva rollfördelningen; vilken är kommunens roll är och vilken är byggaktörens? Dessutom har ju regeringen ett uppdrag att nu se över det här. Kan man utöka den privata initiativrätten? Och är det något som ska ändras utifrån plan- och bygglagen för att det ska bli mer formaliserat? Exempelvis att planbeskedet ska ge tydligare indikatorer på vad planarbetet ska innehålla. Det ska inte komma som en överraskning efter samråd att man ska göra en riskutredning utan det ska framgå tidigare.

​Vilka typer av fördelar ger en sådan här typ av process?

Kompetensförsörjning i första hand. Det råder ofta resursbrist i kommunen och inte sällan hög personalomsättning. Genom den här typen av processer kan vi istället hjälpa till och även följa med i ett projekt på ett helt annat sätt. Vi vill verka för att formalisera processen för alla kommuners bästa, liten som stor, för att på så sätt hjälpa dem förstå rollfördelningen och var i processen de kan ta hjälpa av oss.

Att ett arkitektkontor kan delta i arbetet bidrar till en kontinuitet i och med att vi kan vara med hela vägen. Det slutar inte med en antagen detaljplan utan vi jobbar vidare i bygg- och genomförandeskede. Då blir det inte något glapp, vilket ger en möjlig tidsvinst och kompetenstäckning. Att vi med alla våra kompetenser sitter i samma hus gör att vi redan under detaljplanskede och under utformandet verkligen förstår det som faktiskt ska byggas på platsen. Men såklart krävs det fortsatt insatser från kommunen. Ansvaret och planmonopolet ligger allt jämt hos kommunen, men med en tydlig rollfördelning kan kommunen få en mer granskande roll, med plats för tydliga inriktningar och ställningstaganden.

​Tidsvinsten då?

Man slipper tolkningstiden om det är direktknytet till en exploatör. Och man har ett genomförande med från start, inte i ett sent skede där man behöver skriva ett exploateringsavtal och börja prata om vem som ska betala vad och hur många bostäder som ska byggas för att kalkylen ska gå ihop. Här tar man det istället ganska tidigt och går det fem år istället för 15 år stämmer förhoppningsvis den kalkylen fortsatt.

​Varför ska kommunerna och exploatörerna välja Liljewall i den här typen av frågor och projekt?

Därför att vi är jätteduktiga på projektering, i de sena skedena – och i de tidiga skedena. Dessutom hjälper ArchiCad oss att göra snabba och tidiga modeller samtidigt som vi kan följa projektet hela vägen. Att ursprungstankarna faktiskt kan följa med in i detaljplanen och realiseras. Vi behöver inte lämna bort jobbet utan vi har alla kompetenser på plats vilket ger oss en helhetssyn.

​Här på kontoret finns också ett ständigt flöde av stadsbyggnadsdiskussioner där vi löpande pratar om projekten och utvärderar kontinuerligt på ett helt annat sätt. Här finns så mycket kompetens som vi kan ta med oss in i strategisk stadsplanering. Vi två kan exempelvis inte vara bäst på värmekraftverk – men vi har folk som är det och då kan vi prata med dem. Exploatörerna kanske upplever det som en extra kostnad att anlita oss för att ta fram en detaljplan – men annars hade de ju fått betala de kommunala planhandläggarna via planavtal och därefter en arkitekt. I slutändan så ska det ju inte synas vem som tagit fram detaljplanen – det är en neutral produkt och ett resultat av ett vägande av mångas intressen. Varför inte göra det hos oss där all kompetens finns under ett tak?

​Tillsammans med Förbo utvecklar ni Säteriet i Mölnlycke, just genom en byggaktörsdriven planprocess. Berätta mer om det projektet och samarbetet…

Det är ett projekt för Härryda kommun som valts ut som pilotprojekt där vi är arkitekter – i det här fallet inte planarkitekter. Men ett projekt som varit intressant att följa och se växa fram när arkitekt och planarkitekt arbetar ihop. I förlängningen hade det såklart varit optimalt om dessa satt i samma hus – men i denna process har det genom dialogform varit ett löpandet givande och tagande kopplat till byggnadshöjder, kantzoner och generell utformning av förslaget när det kan med dem som faktiskt ska bygga och förvalta det.

​Kommer vi se mer av byggaktörsdrivna planprocesser?

Ja, det tror vi! Men det behövs också jobbas på kvalitetssäkringen av de underleverantörer som en byggaktörs planhandläggare kan sägas vara till kommunen. Gör man det på ett fullgott sätt så skulle man kunna säga att det även blir självsanerande för oss i det här fallet – gör vi ett bra jobb får vi jobba mer. Win-win med andra ord!